svar till kommentar

Svar till kommentaren om den speciella personalen:

Tyvärr var det troligtvis inte som du skrev. Då han precis kommit in till avdelningen och för första gången träffat mig. Han var jour och hade ingen aning om vem jag var innan.  Det första han gjorde när han kom var att gå in till mig. Så nej, han var inte direkt påläst. Han visste inte ens vad jag hette så tyvärr måste jag spräcka din bubbla om att alla läkare är perfekta :) Fast självklart var det bra att han inte ifrågasatte, men eftersom jag har ont på så många ställen så ska dom egentligen fråga till vad jag ska ha det. Sedan tycker jag att det var lite konstigt av dig att kommentera och säga en sådan sak och inte skriva vem du är, men det kanske bara är jag.

Kommentarer
Postat av: den som kommenterade

Hej!

Ber om ursäkt för om det irriterade dig att jag inte skrev vem jag var men eftersom vi inte känner dig tyckte jag inte det hade så stor betydelse. Jag hittade din blogg genom google, sökte på bloggar om yngre personer med cancer eftersom jag själv har en anhörig (16 år) som har leukemi. Jag har själv arbetat inom vården och har absolut ingen illusion om att alla läkare är perfekta, tvärtom, även om jag ibland genom det jag sett när jag arbetat inom sjukvården (som uska) kan tycka att de ibland får lite oförtjänt mycket kritik då de har en del att ta hänsyn till som vi andra inte riktigt har kunskap att förstå samt att deras arbetsbörda (framförallt på jourtid) ofta är oacceptabelt stor (de kan ju liksom inte rimligen läsa hela din journal som jag antar är ganska lång när det sitter 20 sjuka patienter på akuten och väntar på samma läkare, som det ofta gör på jourtid).

Det jag menade var bara att det inte är så förvånande att en cancersjuk person kan behöva morfin samt att sköterskorna ju faktiskt kan ha nämnt var/varför patienten har ont när de ringer jouren och då har iaf jag tyckt (när jag varit på sjukhuset som anhörig) att det varit ganska skönt när man inte behöver rapa hela sin historia från början vid varje tillfälle. Sen var ju inte jag närvarande i situationen du beskriver och kan därför självklart inte veta vad som hände då, min kommentar var mer allmänt menad.

2010-04-27 @ 19:45:08

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0