Pernillo

Idag var jag i skolan, fick lite plugg gjort och tömde skåpet på böcker. Dom måste med till sjukan om jag inte ska komma alldeles för långt efter. Jag ligger fortfarande efter sen sist jag låg inne och det känns inte alls bra. Sedan jag kom hem har jag småpackat hela dagen men nu börjar jag bli klar. Nu är det bara handväskan och att ta bort nagellacket kvar. Det är otroligt svårt att packa när jag inte vet hur länge jag kommer vara borta, vad jag vill ha efter operationen eller hur allt kommer se ut. Jag vet inte ens om jag måste dela rum med någon och sova kvar själv eller om jag får eget rum. Jag har aldrig delat rum förut. Det skulle kännas otroligt äckligt att dela rum med någon annan. Speciellt en gammal tant jag aldrig sett förut. Fyfan, att ligga själv kvar precis efter en operation och ha ont och att det sedan ligger en gammal gumma som ligger och klagar. Nej, det hade jag aldrig pallat. Jag tycker liksom att det räcker att det finns annat folk på avdelningen typ. Att dessutom behöva dela dusch är nog för mig. Att behöva sova med någon annan också? Aldrig i livet. Imorgon vid den här tiden har jag nog opererats redan. Men jag vet varken när eller hur lång tid operationen tar. Det gillas verkligen inte.