Pernillo

Strax efter jag skrev att det gick bra med vänster lunga och kollapsen började allt skita sig. Fick ingen luft och och fan vad läskigt det var. Värst var det nästan på onsdag kväll och jag va så nära att be mamma ringa amubulans. Och då är det riktigt illa. Men när jag suttit ett tag blev det lite bättre. Dock kom andnöden tillbaka varje gång jag gick bara någon meter. På torsdagen och när vi skulle åka var det likadant. Tillslut kom klara, mamma och jag iväg ändå. Trots riktig kaos på perrongen precis innan som jag verkligen fick både en chock och panik av. Tillslut lugnade sig det iaf. Men andnöden så fort jag gick fortsatte under hela spavistelsen. På kvällen andra dagen fick jag som tur var en rullstol som underlättade väldigt mycket. Nu är det lite bättre med andningen men verkligen långt ifrån normalt. Igår hade jag läkarbesök och fick ny behandling, den långa på över fyra timmar. Förut var luften i lungan två cm nu va det fyra cm. Även behandlingen blev så mycket jobbigare den här gången eftersom den startades så sent på dagen hann mottagningen där man egentligen får behandlingar stänga. Så jag fick byta avdelning och tom våning med en stor ismaskin, säng och droppställning. Trots att jag redan mådde dåligt under kuren och kände mig allmänt konstig. Idag är jag fortfarande flushig och varm i ansiktet och känner mig annorlunda i hela kroppen. Trött på hela situationen just nu och att det kommer planeras in en operation för vänster lunga och kollapsen. Dock vet man inte vad för sorts än.