Pernillo

Jag har problem med lungorna. Big news tänker nog ni då. Men nu är det värre än tidigare. Igår fick jag så ont och svårt att andas att det blev ett besök på akuten. Tack och lov fick jag åka hem samma natt. Dock har jag samma problem fortfarande. Jobbigt är bara förnamnet. Höger lunga är värst. Låter när jag andas gör det också, fast smärtan och att det tar emot att andas är nog värre. Nu har jag inte varit i skolan på en vecka. I veckan blir det inte mycket tid där heller. Fuck.

Dags att blogga igen va det ja. Har inte haft så mycket tillgång till internet. Sedan sist har det inte hänt mycket. Eller så är det det har. Jag har ingen koll.

Idag var det bara sjukhuset och ingen skola. Hade bara en lektion som jag missade pga strålmöte. Det är nu bestämt att jag ska strålas på benet, som läkarna rekomenderade. Vilka mediciner jag ska få sen är också klart verkar det som. Tydligen inte så mycket biverkningar, tack och lov! På fredag ska jag få en första dos av en utan medicinerna. Sen ska det bli uppehåll på dom så jag kan strålas i tre veckor, varje vardag. Sen ska jag börja ta dom medicinerna för lungorna och om det finns någon annanstans i kroppen. Ska bli riktigt skönt att komma igång med behandlingarna snart. När man är i min situation vill man leva livet och göra allt bus man inte hunnit göra än. Men det orkar inte jag för att jag har för ont för det. Sen undrar folk också varför jag inte mår sämre än jag gör, psykiskt asså. Det är nog för att jag inte känner mig sjuk, det är inte jag. Nu vet man inte riktigt hur illa det är och tills vidare kommer jag försöka leva på som vanligt. Jag gillar mitt liv. Sen att jag inte står ut när folk klagar på vissa saker i deras liv är en annan femma. Men då kan jag gå där ifrån.

Inte mycket nytt har hänt. Jag har ont som vanligt och livet i övrigt rullar på. Idag hade jag dock bestämt mig för operation av benet. Så fick jag inte det sen ändå. Det är fortfarande oklart vad som kommer hända med benet. Vad som kommer hända med mig i övrigt också. Men en sak i taget. Tydligen vill inte läkarna operera eftersom det ändå är kört, (så det har tolkats). Imorgon är det ett nytt strålmöte. Får se vad som händer då. Mail jag har fått kommer at t svaras på. Orkar bara inte just nu. Är fullt upptagen med att göra patetiska saker. Som átt blogga, uppdatera fb varannan sekund, snacka med min "fästman" på msn och skriva utdrag ur låttexter till älskade klara. Det sista är dock inte alls  patetiskt utan bland det bästa man kan göra en i övrigt tråkig tisdagskväll! Återkommer med info om morgondagen imorgon.

Ikväll är det valborg. Då ska några av mina fina vänner åka till uppsala. Själv stannar jag hemma med dom söta K&H. Vi ska mysa galet i min säng och ha en egen brasa, värmeljus ftw. Ska försöka bestämma mig om hur jag ska göra med benet också. Vet ni, en liten hemlis nu- har faktiskt haft ont i lungorna på vissa ställen. Men inte sagt nåt eftersom läkarna har sagt att man inte ska kunna känna nåt. Benet gör sjukt ont, tror det beror på att det växer så mycket utanför själva skelettet att muskler och så liksom trycks undan. Men som sagt, valborg! Ni som ska festa, gör det lite extra åt mig också är ni gulliga!

Rubriken gäller självklart inte mig själv. Jag har fått mitt livs värsta nyhet idag. Jag har många metastaser i lungorna. Många betyder många. Så många att det inte fungerar med varken strålning eller operation. Samtidigt som jag måste tänka på benet. Tar nu bort att kommentarerna ni publicerar automatiskt kommer upp på bloggen. Måste nu godkänna dom först.

Igår blev det en tur till sjukhuset för att ta bort stygnen efter fem veckor. Kändes kan jag säga. Idag har det varit skola med massa mysiga stunder då vi inte gjort nånting. Imorn blir det ett nytt besök på sjukan. Ska tydligen göra röntgen hela dagen för att se om jag passar för strålning. Mitt i allt går min dator och ger upp ordentligt också.

Uppkörningen kunde gått både bättre och sämre. Det va små manövreringsfel jag gjorde pga nervositet som gjorde att det inte blev något. Sen att dagen började helfel med en riktigt försenad buss som gjorde att allt sket sig totalt gjorde inte saken bättre. Nästa gång hoppas jag det blir bättre och att nästa gång blir riktigt snart. Nu är det dags att plugga igen. Tydligen har både mamma och pappa terrat sjukan hela dagen. Har inte haft nån kontakt med dom sedan dagarna på akuten i början på lovet.

På påsklunch hos mamma. Men eftersom jag är så dålig på att äta när man måste så åt jag lite potatis och nu sitter jag här och väntar på att få leta påskägg. Så att jag sen kan åka tillbaka till pappa och plugga. Cellbiologi in my <3!

Efter en två timmar lång landsvägskörning känns det nu ordentligt i benet. Tack vare min körlärare kan jag kanske ta kortet på tisdag trots allt. Han kommer hit på måndag igen och hämtar mig så då blir det mer körning. Vi skulle tydligen köra tills jag är redo att sluta. Låter riktigt läskigt. Nu blire party här hemma, det ska städas och pluggas.

Dom senaste dagarna har varit grymt sköna. Fast min dator ger upp mer och mer. Varken msn eller safari vill fungera. Det som inte varit så bra under dom senaste dagarna är att jag börjat få ont i huvudet. Det är inte migrän. Vet inte vad det är och det gör mig rädd. Jag är för första gången någonsin rädd för vad det kan vara.  

Förutom alla cancerproblem har jag ett till problem. (Som iofs också är cancerns fel.) Jag ska köra upp på tisdag men pappa är borta hela veckan. Körskolan har en enda tid. Den är imorn klockan tio. Med en körlärare jag aldrig kört med. Anledningen till att det är cancerns fel är att jag annars redan hade haft körkortet. Ikväll ska mina älskade vänner komma hit på nobelmiddag. Vi ska köra en nyår i repris. Okej, jag ska inte ha riktigt lika kul som jag hade då. Men nästan.

Det är riktig tur att man har världens bästa mamma som kommer med hemleveranser till mig när jag bor hos pappa i en vecka själv. Eftersom pappa glömt köpa disktrasor. Efter en ganska mysig kväll och natt igår så ser köket inte ut som det borde och en ellet två disktrasor är nu ett måste! Såret på benet ser nu annorlunda ut, kan va för att det läker. Hoppashoppas. Sen vaknade jag kvart i elva av ett mindre mysigt telefonsamtal. Precisionsstrålningen skulle inte ha någon effekt på benet (fast både pappa och jag har för oss att dom sagt att det funkar tidigare.) Så nu har det funnits fyra alternativ hittils. Den strålningen, stora strålningen, ny op som jag gjort tidigare och sen den andra op som fortfarande är hemlig. Det finns folk jag fortfarande inte berättat för som måste få veta det innan jag skriver på bloggen. Problemet är bara hur jag ska berätta för dom personerna.

Igår ringde klara och väckte mig klockan tolv. Tur det, annars hade jag nog fortfarande sovit. Sen åkte vi till stan för att shoppa upp mina födelsedagspengar och presentkort. Det gick riktigt bra måste jag säga. Det slutade med en heldag med shopping, ansiktsmasker, keso, glass och film. Vi åkte tillslut hem klockan tolv och hade hängt i tio timmar då. Pga mina jävla kryckor som är i vägen dygnet runt så fick stackars klara bära alla påsar och grejer. Så tack igen klara den lilla rara!!! Ska fundera på om du kanske har förtjänat ett bildbyte på din kontakt nu... Idag är benet så fel att jag måste stanna inne tror jag. Får nog passa på att plugga lite då också. Har äckligt mycket att göra.

Idag fick jga åka till sjukhuset efter skolan. För att kolla upp mina fina bakterier som växer och mår bra på benet. Då fick jag också veta inte alls roliga saker om strålningen. Den jobbiga strålningen. Den vill tydligen ingen att jag ska göra. Så om det inte funkar med precisionsstrålning (som med lungan) vill läkarna att jag opererar. Ikväll kommer några vänner hit på filmkväll. Ska försöka glömma att jag är sjukt trött, har ont och egentligen inte orkar mer skit just nu.

Läkarbesöket idag. Fick först vänta en evighet. Sen var själva läkarbesöket inte mycket bättre. Fick knappt några svar alls. Bara att det kanske går att stråla. Får väl försöka det innan det blir mer snack om operation. Strålningen kommer inte bli rolig dock. Men hellre det och dom biverkningarna än allt det som operation innebär. Tydligen växer det något mer mysigt i nya såret också, efter sista op. Det gör så jävla ont i benet emellanåt. Ont gör det hela tiden. Allt det här som händer nu och sen med massa morfin och grejer. Så ska jag försöka plugga samtidigt. Prov i matte imorn. Kommer skita sig totalt. Kommer ändå inte kunna fortsätta gå i skolan hela tiden, oavsett om det blir op eller strålning. What ever, får se vad som händer. Mina inlägg blir väldigt flummiga nu eftersom jag inte vet vad som är klart och inte än. Därför vet jag inte heller vad jag kan skriva om.

Borde plugga nu. Inte gjort det på veckor. Men just nu känns det så mycket värdare att sitta i fjortismjukisar, lyssna på kent och MCR och nörda world at war.

Och så var det dags. Tillbaka till verkligheten och min lite speciella verklighet. Ska vara på ortopedmöte halv tolv. Måste nog börja göra mig i ordning nu. Shit vad jag inte vill. Önskar att jag kunde vara på svenska provet nu istället. Har dessutom två prov till den här veckan. Fan vad alla dom kommer skita sig. Återkommer kanske med vad ortopeden sa.

Är numera hemma från italien. En helt sjuk resa. Har haft både sjukt kul och så jävla tråkigt på samma gång. Men det bra har helt klart vägt upp det dåliga. Kanske berättar mer om vad som hänt senare. Orkar inte nu.