Pernillo

Nu känns det inte alls bra. Jag blev allergisk mot ena cytostatikan igen så allt blev försenat ännu en gång. Alex kom precis och han och mamma sitter och spelar i mitt rum, dvs skriker som fan. Enligt mig iaf. Men jobbigt ändå. Ansiktet bränner och jag får inte lämna avdelningen på ett bra tag till. Medan man får cellgifterna så är man fast på avd. Till middag ska vi tydligen äta pizza och jag är inte hungrig alls. Pumparna har dampat hela dagen och tjutit hela tiden. Jag blir snart tokig. Det går ju fan inte att koncentrera sig på nåt alls. Nu vill jag bara hem. Eller iaf vara ifred en liten stund.