Pernillo

Klockan börjar bli mycket så det är väl dags att pallra mig upp ur sängen. Fortfarande förkyld som få så jag ber om ursäkt till er som blir smittade. Medan dom andra i klassen gör coopertestet utomhus ligger jag i sängen. Specgympan verkar helt plötsligt inte så illa. Även fast jag hellre skulle kräkas av ansträngning bara jag kunde ha vanlig idrott. Har inte varit med på gympan sen jag var ganska precis fyllda fjorton. Sen kunde jag inte gå längre för att det gjorde så ont. Men hey! Jag lever.