Pernillo

Nu har det gått ett tag sedan operationen men det gör fortfarande riktigt ont ibland. Visst det gör ont precis hela tiden men mer eller mindre. Just nu har jag väldigt ont för när jag skulle ta på mig jackan för att åka till pappa gjorde det sjukt ont. Jag tar otroligt mycket smärtmediciner men det är svårt att veta om dom verkligen hjälper så mycket. Förut har jag bara slutat ta medicinerna för att jag inte orkade ta så mycket hela tiden. Om jag inte får börja trappa ner snart på medicinerna kan det nog hända igen. Speciellt allt jävla morfin. Jag är så otroligt spytrött på allt morfin just nu! Ena dagen sover jag hela tiden och nästa kan jag inte sova alls. Det som är bättre med tabletterna ist för intravinöst (direkt i blodet) är att man slipper det där äckliga "ruset". Jag hatar det. Som jag sagt förut vill jag ha kontroll och det har man inte till 100% då. Och just för att jag avskyr känslan morfinet ger så blir jag så irriterad och faktiskt arg på en smärtläkare som inte ville ge mig extra morfin just för att han trodde att jag var ute efter ruset. Så ist fick jag ligga i tre dygn utan att kunna röra mig alls och med en smärta som gjorde att det kändes som mina revben brann och värken i axeln och lungan gjorde så ont att det inte ens går att beskriva. Men det jag vill komma till är att morfin kan vara otroligt bra också. Så fort jag fick som jag ville, lite extra doser morfin så jag kunde börja röra mig gick allt jättefort. Nu kan jag röra mig relativt bra och kan gå längre och längre varje dag. Det känns jättebra. Trots allt låg jag i sängen i en hel vecka utan att ens stå upp en gång. Så att jag återhämtade mig så fort känns riktigt bra. Fast visst finns det ganska mycket saker jag inte kan göra. Och det känns riktigt konstigt att "skydda" vänster sida på kroppen ist för höger som jag gjort i lite över tre år nu. Det som känns lite positivt är att ärret är mycket mindre än jag trodde det skulle bli och att operationen helt enkelt är avklarad.