Pernillo

Wiiiihooo!! Fick precis mitt sista brev från Q84 som omyndig. Trevligt eller inte, jag kan inte bestämma mig.

Lilla Pernilla är fortfarande inte normal utan vaknar, pigg dessutom, halv tio!! Helt sjukt. Jag brukar kunna sova till två. Speciellt efter kur. Och jag kan fortfarande inte fatta att jag fyller år imorgon. Det känns så otroligt långt borta. Jag är ju fortfarande 14, eller? Minime tycker att det är riktigt kul och spännande att jag blir arton. Men det han tycker är mest kul är att jag får dricka. Han är så söt ibland, igår tex frågade han hur det kändes att fylla arton. Jag visste inte vad jag skulle säga för nu känns det inte som att det kommer att hända. Ännu mindre att vi dessutom ska åka iväg samtidigt. Men nu är allt jag kan tänka; - varför i helvete är jag vaken!? Börjat packa har jag inte heller gjort.

Nu sitter jag i soffan med min lilla Carro (en gerbil, googla det ni.) och har äntligen fått tag på lilla Julius. Det var så dags att gräva sig fram ur snön nu va? Tydligen har vi mycket saker att ta upp. Okej, mest hon men jisses vad grejer jag missat. Det firar vi med ännu en fin bild av Julia moahahha. '

Jag trodde eller iaf hoppades att jag skulle orka på tjejkvällen ikväll på sjukan. Men det finns det ingen chans att jag gör. Så nu har jag tackat nej till den och får ha kul och städa mitt rum istället. Och självklart kolla vad som behöver packas. Tufft läge när man blir andfådd av att lägga in kläder i garderoben.. Kroppen börjar bli lite sliten nu asså.

Vad har hänt med mig sedan jag kom hem? Usch, jag har svettats ihjäl hela natten och vaknat varje timme. Tillslut tröttnade jag på det och bestämde mig för att gå upp, klockan tio!! Jag har tom ätit frukost. Mamma kom hem med mitt hm paket så nu är det bara att hålla tummarna att allt passar. Snart ska jag och minime åka till handen och äta. Mysigt värre! Förresten blir man väldigt glad när  man får ett skräppost meddelande på mailen som heter "angående rynkorna". Arton, here I come

Tack vare min käre bror är det nu planerat vad jag ska göra när jag fyller år. Jag, mamma och bröderna ska åka på kryssning. Det blir nog bra. Vi kommer hem på den tionde dagen efter kuren startade förra veckan. Så förhoppningsvis är jag feberfri haha. Och tydligen har mamma beställt massa kläder jag kollade ut i hm katalogen för läääänge sedan. Och det säger hon nu. När jag har köpt kläder för 2000 till på internet. Hoppsan, där fösvann 5000kr. Vilket känns väldigt bra. NOT. Speciellt eftersom att jag inte hade en aning om att hon spenderade mina pengar. Lyckat värre. Aja, färjan går iaf vid åtta på min födelsedag och sedan kommer vi hem kvällen efter. Hoppas det finns bra mat på båten för som vanligt efter kur är mat allt jag kan tänka på. Känner att alla mina inlägg är väldigt random numera. Men förresten, fan vad jobbigt att vänta hela dagen på att få åka. Jag som brukar packa veckor i förväg och få resfeber minst två veckor innan avgång. Då är det alltså hög tid att börja packa nu då..

Nu är jag hemma hos mamma tillsammans med mina kära bröder. Bebbe var lagom glad när han kom hit och såg att minime redan tagit deras dator och jag låg framför tvn. Men nu, helt plötsligt ändrades hans humör och han sitter nu och planerar min artonårsdag. Random kille min bror kan vara.. Idag har jag hunnit ta en liten tupplur framför tvn och ätit en piggelin. Tack vare att min käre far läser min blogg fick jag också en liten pizza hut pizza på vägen hem. Det var väldigt trevligt. Imorgon ska jag på tjejkväll på sjukan. Det är några sköterskor som fixat lite saker och det vore kul att träffa lite nytt folk så jag ska dit om jag orkar. Vi ska tydligen få håret fixat och bli sminkade. Hade kanske vart kul om man haft hår och om inte ögonfransarna och ögonbrynen ramlade så fort man kollade på dem. Men jag får göra det bästa av situationen. Fast jag tror bara att det är jag som fortfarande får kur av dem som kommer. Äsch, det blir bra. Skönt att hitta på något annat än att bara vara hemma eller på sjukan iaf. :)

Jag har tråkigt och tänkte dela med mig av något kul som hände i tisdags. Mina kära bröder, pappa och jag sitter och äter middag. Man märker att bebbe (min ena broder, 15år) blir surare och surare. Helt plötsligt från ingenstans säger han "varför skrattar du inte längre åt mina dåliga skämt för!?" Öööh? Först fattar jag ingenting sen kommer jag på det.. Kvällen innan hade jag börjat ta fem mg oxycontin ist för tio. Pappa började asgarva och lille bebbe fattar ingenting stackaren. Det gör säkert inte ni heller men det finns ett "litet" skämt om att jag är hög 24/7. Tills nu dvs, säger vi. Hoppas att folk fattar att jag driver nu.. Fast händelsen har hänt

Jahopp, nu ringde precis en läkare och sade att det blir visst kur imorn. Skumma jävlar på det där stället asså. Så nu ska jag dricka upp mitt te och sen packa och ställa klockan. Kvart över nio kommer mamma på kvasten. Vi tjuvstartar lite innan blåkulla ni vet. Som jag sagt förut måste man vara beredd på allt när man är cancerbarn. Som nu fick vi veta att jag ska ha kur i fem dygn tolv timmar innan vi ska va där. Jo, det är jobbigt. Och speciellt om det är så heeela tiden.

Vi vet fortfarande inte hur det blir med kur imorgon. Sjukt störande att inte veta hur man ska planera men det är som vanligt. Trots att jag knappt är ute mer än när jag går till bilen så börjar jag få värsta vårkänslorna också. Det ser så skönt ut ute. Jag hatar att jag inte orkar gå ut. Fatta vad skönt det hade vart att bara gå ut och gå i typ en timme. Sånt som nästan alla tar för givet att kunna. Nu passar jag på att smälla så många tuggummibubblor som möjligt innan pappa kommer hem. Sen måste jag väl packa också. Och kanske öppna franska boken. Det vore nog lite trevligt. Förresten så har mamma, bröderna och jag bokat in en resa till Kreta i augusti. Så tills dess måste jag vara pigg och frisk!

För första gången på riktigt länge är jag nu hos pappa. Jag tror vi bara setts typ fem dagar på fem veckor. Otroligt nog fick jag aldrig feber igår kväll så vi slapp akuten. Förhoppningsvis får jag sova här inatt och kanske blir jag mirakulöst nog jättefrisk till imorgon så jag kan komma till skolan. Men det verkar nog lite omöjligt eftersom jag knappt orkar stå upp mer än två minuter. Fast iof kanske jag är tillräckligt frisk imorgon för att sätta igång med pluggandet igen. Jag har inte orkat göra någonting när jag haft feber. Så nu är jag ännu mer efter. Men jag ska nog komma ikapp på något sätt. Nu måste jag skriva en handlingslista till imorgon när jag äntligen ska få vara själv hemma för en dag. Ny kur är numera inplanerad till på onsdag. Vi får se hur det blir med den saken, men självklart vore det skönt att få den gjord. Speciellt eftersom det är den näst sista!!! Fan vad underbart. På onsdag är det den 31 mars. Då är det nio dagar till jag fyller år. Så om kuren skulle starta på onsdag så är det precis att jag får fira 18 årsdagen hemma. Jag har fortfarande inte hunnit köpa någon klänning men i värsta fall får jag skicka iväg mamma till stan och köpa flera stycken så jag får välja av dem haha. Så har vi fått lösa saker förut också.

Imorgon skulle jag egentligen starta kur. Men nu verkar det inte så längre. Dels för att febern fortfarande är kvar och inte ens läkaren vi pratade med ville starta kur pga mina dåliga njurvärden. Som ändå blivit bättre sedan i torsdags när man ville starta kur. Jag fattar inte alls hur dom tänker. Om dom ens nu tänker dvs.. Det känns inte som dom gör det speciellt ofta. Vi har inte fått något svar på blododlingen av porten och tills dess så ska jag helst inte använda porten. Yeey för mig. Men trots det så sitter nålen kvar pga en SABH sköterska som av någon anledning inte ville ta bort den fast läkaren sagt att hon skulle. Som vanligt får man inte veta ett piss känns det som. Fast nu vet inte ens läkarna hur det kommer bli. Vi får veta mer imorgon när morgonronden på Q84 är gjord. Det enda vi har ordinerat från läkare nu är att jag inte får ta panodil och om jag får feber måste vi åka in till jävla akuten på astrid som inte vet någonting. Nu måste jag tydligen ta tempen och kvällsmedicinerna. Jösses vilken tur jag har.

Ikväll hände samma sak som de senaste kvällarna, febern kom tillbaka. Men vi hade tur med att jag står inne på SABH. Istället för att behöva sitta på akuten i flera timmar för en blododling så kom de hem ist. Så otroligt skönt. Förutom det har det vart en väldigt händelselös dag. SABH var här imorse också för att ta prover och ge sista antibiotikan. Så nu får vi se vad som händer framöver. I nuläget vet vi väldigt lite om hur allt kommer bli och vad som kommer göras. Eller om vi ens vet något.. Men än så länge är jag hemma! För övrigt så är jag fortfarande trött på den här jävla febern. Speciellt eftersom man fortfarande inte hittat någon orsak till varför den kommer tillbaka just på kvällarna. Det stör mig som fan. Fast, man blir lite glad när man ser att det blir sommartid inatt. Härligt.

Fortfarande feber och CRP värdet har gått upp med 100 på en natt. Det ska egentligen vara runt tre. Så nu är det över 150 igen. Det betyder att jag kanske måste åka in i natt om jag får högre feber. Nu är den väldigt hög, tyvärr. Men vi väntar lite och ser. Nu har jag haft feber i över tio dagar och ingenting hjälper. Nu är tom mina vita blodvärden helt normala och jag borde kunna ta hand om infektionen eller vad det är själv. Det helt sjuka som jag blir riktigt arg på är att läkarna ville starta kur igår. Och nu ska en läkare kontakta infektionsläkare imorgon. Fyfan vad läkarna säger emot sig själva hela tiden. Tex sa samma läkare först till en sköterska vi pratade med att jag skulle ta panodil och sedan när mamma pratade direkt med honom skulle jag inte ta det. Bestäm er för-i-helvete!! Hur fan skulle jag kunna haft kur om jag fortfarande har feber varje dag och dom egentligen vill lägga in mig för infektion... Det jag blir otroligt arg och ledsen över är att samma läkare pratade om att det kanske finns bakterier i porten. Vadå? Så dom tänker kanske ge mig en fjärde port!? NEEEEJ!! Det går inte. Och sedan så har jag ett synnervs fel från förra omgången jag var sjuk. Vilket innebär att jag kan bli blind på höger öga. Kul det med. Om någon som haft osteosarkom och behandlats klart, har ni fått någon biverkan som kommit på sikt? Själv har jag tydligen synfelet och låga njurvärden.